Ja då va det måndag och kaosen har börjat. JAg ska städa nu på förmiddagen hade jag tänkt e leksaker överallt. Sen ska nog jag träffa Sofie, om hon kommer hit eller vi kommer dit det vet jag inte än ska prata med henne sen på msn hade jag tänkt.

JA det lönar sig att bli lite sur och vresig. Igår ringde Jennys mamma och pratade med Tor och Kim, hon ville ta upp Tor till Sjukhuset där Jenny är. Dom bestämde att hon skulle komma på tisdag och sen skulle han komma hem på torsdag. Dom skulle åka tåg så det ville ju Tor eftersom han aldrig har åkt tåg och har velat och längtat efter det. För vi frågade varför han plötsligt ville när jag och Kim har frågat honom jätte många gånger om han vill träffa jenny/jennys mamma och då inte har velat. Vi sa att det e ju viktigt att han inte ljuger och säger saker som inte är sant. Då sa han - men mamma jag ska ju åka tåg!! 
haha sötnosen det blir säkert bra, jag hoppas det. Han är ju så stor nu, men sen så vet jag hur lättpåverkad han är och hur lätt det är att lura honom. Det är jag så rädd för. Han är så lätt att köpa kärlek till.. och det vill jag ju självklart inte att dom gör. Jag vill att dom ska bygga upp en relation till honom och inte dumma sig med att snacka en massa skit. Jag tycker det är bra att dom har en kontakt, det är ju ändå det vi har strävat efter i flera år.. men jag vill att det ska skötas rätt och snyggt och att Tor ska må bra och bli älskar på riktigt och att han ska tycka om dom på riktigt och inte för att han får en klubba och en tjuga typ. Är det någon som förstår hur jag känner???
Jag vill Mina pojkar deras bästa, Tor och Dante är det finaste jag har ja Kim e fin han med :-)
Jenny har haft sina dagar då hon har sagt till mig att jag inte får säga att Tor är min pojk.. det kan hon ju bara fet glömma. Tor ÄR min pojk vist jag har inte fött honom men det är jag som har uppfostrat honom, älskar honom över allt annat, ger honom mat varje dag ger honom rena kläder varje dag ger honom kärlek och tröst och trygghet så fort han bara vill. Det är jag som vet han favorritfärg, vilken mat han tycker och vad han lyssnar på för musik. Jag vet vad han tycker om att göra, jag vet när han är ledsen och orolig, det är jag som sköter läxorna och det är jag som finns där för honom dygnet runt. Så vist fan e det min pojk. Däremot så delar jag ju honom med hans biologiska mamma vist, han föddes från henne men inte fan gör det henne till mer mamma för det. En mamma e inte den som just föder en mamma e den som sköter och tar hand om barnet och älskar det till dötts. Det anser jag eller e jag helt ute och cyklar.
Vist sen så ger jag nya förhoppningar och nya chanser till Jenny och hennes familj gång på gång, men det gör jag för Tors skull och inte någon annans.. för jag tycker om dom kan sköta detta bra nu och det inte blir några problem med eller runt Tor så är det ju super bra med mer vuxen kontakt och fler som älskar denna underbara pojke. Men att Jenny gång på gång skriver och ljuger gör mig mycket arg och ledsen. Att vi skulle hindra honom? Nej det gör vi inte.. ne orkar inte gå in på allt igen.. det finns så mycket jag vill få ur mig, men som inte kommer fram.
Men som en sån sak att hon anser att jag har förstört allting. Inte för att låta bitchig.. men hallå hur fan hade detta sett ut om inte jag hade kommit och rört om i grytan???
När jag kom in i bilden så va Tor en riktigt kärlekssugare.. han hoppade upp hos okända människor (för honom) i deras knän och sa att han älskade dom!! Han bodde fortfarande hos sin farmor och farfar utan att Någon alls hade en tanke på att ändra det och att han skulle flytta hem till någon av föräldrarna. Det va jag som satte ner foten och sa till Kim eftersom jenny inte har visat något intresse, att det e minsan dags att ta sitt ansvar och ta hem din son. Jag har stärkt Kims självförtroende som bara den och har fått han att inse att han kan fixa det. Tor har folk som älskar honom och som han bryr sig om så han har slutat med att söka så mycket vuxenkontakt även om vi har en bit kvar på det. Han är fortfarande lättpåverkad och så.
Det är JAG som har fixat allt inom skolan. Det är Jag som har tagit tag i Tors skolproblem och det är jag som har dragit igång mötena i skolan så att han får maximallt med hjälp hela tiden. Inte för att låta taskig men hur fan hade Tors liv sett ut om inte jag hade rört om  grytan lite. Han torkade inte sig själv han klädde inte på sig själv, Farmor och farfar skämde bort honom till tusen (och jag menar inte att det är fel, men det hindrar lite att han ska lära sig själv).. det tog två veckor så både torkade han sig och klädde på sig själv.. just för att han kunde
När vi drog igång med mötena i skolan så fick vi höra att Tor har det jätte jobbigt och att han då kanske har Adhd eller något sådant.. men när vi drog upp det med Farmor och Farfar så trodde dom inte på det att han bara va ett perfekt barn... självklart e han perfekt det har ju inte med det att göra vi vill ju bara hjälpa honom NU och inte sen OM han nu har något av adhad eller så.

Han pratar ALDRIG om Jenny i skolan. Det tog nog ett halvår innan dom ens viste att han hade en halvsyster för det hade inte Tor sagt utan det va jag som sa det till dom. Han säger mamma till mig och säger ju själv att jag e hans mamma.
Men vad fan har jag förstört?? Det är inte så jävla svårt att ta sitt ansvar och vara med sin son. Ta och ringa ett samtal för att höra vad han har hittat på idag.. ha kontakt helt enkelt. Så har hon mage och säga att jag har förstört allting?!?

Ja nu blev det ett långt inlägg igen. Men jag lovar det lär ju komma mer.