Pojkar gillar bilar och tjejer gillar dockor!


Nee inte mina barn, dom kommer inte bli hjärtvättade att ett viss kön ska bara gilla vissa saker och om barnet skulle visa något intresse för något annat så får dom höra -nej det där är för tjejer/killar. Nej mina barn får gilla vad dom vill och dom får/ska aldrig få höra att det dom gillar är fel.. att det är fel att gilla något som är "tjejigt"
Lek och lär dig vad du vill, klä dig i alla regnbågensfärger och hjälp och vårda varandra!

Dante har ett mycket brett intresse på olika saker. Han gillar bilar, flygplan och maskiner. Sen gillar han dockor,hästar och prinsessor. Han gillar också att cykla, springa, klättra, rita, lyssna på musik och sjunga.
Det tycker jag är jätte bra och jag ärs stolt över att jag/vi har uppfostran han till att få vara sig själv och inte ett kön!

Vincent är så pass liten än, men något som han gillar är ju Bilar.. leksaksbilar, BobbyCar är han favorit och bilar på datorn (youtube). Men sen tycker han om Bollar väldigt mycket och musik.
Än så länge "leker" han ju inte riktigt. Han brummar så spottet flyger så fort han ser en bil eller flygplan... men det är ju ändå viktigt att visa honom andra saker som kan vara roligt att leka med och visa att det är lika kul som att titta på bilar.

Det är oftast det som föräldrar gör fel. Sonen tittar på en bil brummar och tittar sen på sin förälder, som då ger upp ett stort leende och säger nästan i falset -ja Olle titta en bil, oj vilken fin bil ja bilen den är rolig den.. osv!
Men sen kan ju sonen titta på en docka tex och le och titta upp mot sin förälder, som tror att den visar samma glädje men som säger -ja Olle en docka.. men inte med samma glädje i rösten. Då lär ju sig lilla Olle
Att om jag visar att jag gillar Bilar får jag en glad förälder.

Men jag kan tänka mig att Vincent gillar bilar just för att det är lite fart i fläkt i den "leken". Med BobbyCar kan han köra fort och länge, med leksaksbilarna kan han köra iväg dom fort, på datorn låter bilarna mycket och det ryker.. ja ni fattar han gillar när det händer saker. Vincent sitter aldrig still han har inte tid så då passar den leken bra för honom.

Men jag tycker det är viktigt att uppfostra ett barn och inte ett kön och att man inte hjärntvättar ngarna till att gilla vissa saker!

Jag har hittat det jag vill ha sagt!

Jag har otroligt svårt med att få ner vad det är jag vill ha sagt om det här med genus som jag tycker så otroligt viktigt i vårt samhälle.

Men jag gick nu in på en blogg som jag har följt sen... ja jag vet inte när jätte länge iaf och HON fick ner det som JAG vill ha sagt om det, så jag frågade om lov och jag fick då kopiera hennes inlägg. Så då gör jag det :-)

Så tänk nu på att det är ju skrivet om HENNES barn men jag tycker likadant om MINA barn.

kopierat från www.ladydahmer.blogg.se

och när vi ändå är inne på ämnet; Genus och kläder så tänkte jag att jag skulle reda upp lite fördomar och missuppfattningar.

Det verkar finnas en märklig missuppfattning om att genus handlar om tvärtom. Förbud. Tvång.

Jag har i diskussioner de senaste åren blivit anklagad för det ena och det andra; jag kommer göra mina barn könsförvirrade (herregud hur förvirrade var man inte på stenåldern då?), min barn kommer bli mobbade (nej, 1. mobbing handlar om hierarki inte kläder och 2. Barn är mer accepterande än vuxna) Jag tvingar henne, jag begränsar henne (hahaha hur var det nu med mångfalden?) osv.

Folk blir upprörda på riktigt när genus kommer på tal och det finns en nästintill rabiat rädsla för oss genusmuppar som vi så fint kallas. (ja och fula feminister)

"Varför måste man bevisa nåt genom sina barn?" undrar en del och jag undrar detsamma - varför måste man bevisa, genom kläderna, att det är ett visst kön på ungen? Varför inte bara låta barn få vara just barn?




Nej, genus handlar inte om förbud. Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det.

Nej, genus handlar inte om att göra människor till en könslös grå massa. (För den könskodade blå/rosa massan vi har nu är ju att föredra)

Nej, genus handlar inte om att alla ska se lika ut (som folk generellt gör nu dock) eller ha samma kläder samma färger samma kön. Könet är konstant, oavsett kläder och färg. Min fitta gror inte igen bara för att jag väljer bort klänning.  

Är folk verkligen så dumma att de tror att vi skapar könslösa människor genom att INTE klä dem efter könet? Är folk verkligen så dumma att de tror att det är det genus handlar om?

Om ALLA människor fick tillgång till ALLA plagg och ALLA roller så skulle mångfalden och indiviualismen öka, inte minska.

Det könsstereotypa begränsar och likformar.
Ger barnen tillgång till två roller och berövar dem från hundratals roller och möjligheter. Hur kan man INTE tycka att det är vansinnigt?

De stereotypa könsivrarna hävdar att vi experimenterar med våra barn. De hävdar att vi gör våra barn till något de inte är. Jag hävdar tvärtom; det är den rådande normen som är experimentet, hjärntvätten. Det är könsrollerna som tvingar barnen att bli något de inte är, skapar förvirring, utanförskap. Sätter etiketter på våra barn och pressar in dem i en roll de inte alltid känner sig hemma i.

Ibland undrar jag hur folk tänker. Om de tänker.

Nej, genus handlar inte om tvång. Vi kommer inte tvinga våra söner att ha hellokitty, klänningar, glitter eller vad det nu må vara. Vi kommer heller inte tvinga dem att avstå från klänning glitter och rosa med hänvisning till deras kön. "Det är för flickor" Vi kommer inte tvinga dem att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt bara för att de har snopp eller snippa.

Genus uppmuntrar det fria valet. Genus uppmuntrar individualitet. Genus är tillåtande.

Nej, genus handlar inte om att byta roller; göra pojkar till flickor och flickor till pojkar. Genus handlar om att utvidga rollerna. Upplösa könskodade egenskaper. Tillåta och öppna möjligheterna för båda könen.

Pojkar kan vara mjuka och känsliga - de är inte fjolliga eller feminina, flickor som klättrar i träd och är fysiska ska inte kallas pojkflickor. (som om de inte är riktiga flickor) De är flickor. Punkt.



Genus handlar i högsta grad om kläder. Hur kan man inte se det? Genus handlar i grund och botten om hur vi bemöter varandra. Hur barn bemöts. Hur barn uppfattas. Manligt och kvinnligt. Stereotyper, fördomar och förväntningarna som följer med det.

Kläder och färger påverkar hur människor uppfattar oss. Och hur vi blir uppfattade stärker förväntningarna och förväntningarna i sin tur påverkar hur vi bemöts. Hur vi bemöts påverkar i tur vår självbild och vår personliget.

Detta gäller speciellt för barn som inte har kunskap eller erfarenhet att kunna tänka kritiskt.

En flicka i rosa klänning uppfattas på ett sätt medans en flicka i jeans och tröja uppfattas på ett annat. Således får de - tråkigt nog - olika bemötanden. Inget konstigt med det. Men som genusmedveten förälder så är man uppmärksam på hur dessa bemötanden påverkar våra barn.

Och utifrån det gör vi våra val; hur vill jag att mitt barn blir bemött? Hur kan jag påverka detta?




Ninjas gamla klädlåda (som Tamlin ärver)





"Kommer du låta Ninja ha klänning eller rosa på sig om hon vill det?" frågar de nyfikna och öppensinniga. De mer trångsynta utgår genast från att jag släpar Ninja vrålandes och gråtandes från HM's tjejavdelning och förvägrar henne en tröja med glitter på. (ok, nu har jag släpat ungen skrikande från HM, men av andra skäl)

Så är det givetvis inte.

Det är jag som handlar Ninjas kläder. Hon är två bast och skulle hon få bestämma så skulle det bli allt annat än praktiskt. (typ vuxentrosor och gummistövlar) Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön.

När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke
. Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter". 

Jag vill att Ninja ska uppmärksammas för den hon är, få VARA den hon är framförallt och inte pressas in i ett fack med förutbestämda egenskaper.

När det gäller Tamlin så avstår jag från sådant som får omgivningen att uppfatta honom som cool, tuff, stökig och pojkig. (och därmed uppmuntrar dessa egenskaper)

Om Ninja, när hon blir äldre, vill ha specifika kläder; klänning, overall, snickarbyxor eller vad det nu må vara så kommer jag givetvis ta hänsyn till henne.

När det gäller rosa så har Ninja redan ett par plagg med rosa på, men jag blir ändå ofta anklagad för att jag inte låter henne ha rosa alls. Jag tror folk ser genom sina könsglasögon och eftersom att Ninja inte kläs i helrosa så upplevs det som att hon inte har rosa alls. eller nåt.

Jag tror dock INTE på att låta barn bestämma exakt vad de ska ha på sig och exakt när det passar sig. Jag tror på att kompromissa och på att uppmuntra deras kreativitet och ansvarsförmåga -- men inom rimliga gränser. Jag tror det är helt möjligt utan att begå våld på deras personliga smak.

Så nej, jag kommer inte köpa en megaflickig klänning som kommer bidra till en massa komplimanger. Jag kommer köpa en klänning från villervalla eller liknande. Det ska vara lekvänligt och praktiskt.

Jag har ett ansvar som förälder att se till att mina barn blir bemötta på rätt sätt. Detta innebär att jag även kommer styra deras klädval tills de blir tillräckligt gamla för att kunna ta ansvar själv.



Ungarnas nuvarande klädlådor




Jag avslutar med ett boktips och uppmaning.

"Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"

Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusexpert, men till och med jag (som faktiskt är jävligt påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa.

Boken ger konkreta tipshur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till.

Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn.


Beställ NU ----> (klicka här)

Färgklick på Vincent

Det är samma sak här att jag kan ju inte ta kort på alla kläder, men dessa när gågra favoriter. Jag la märke till att Vini har mycket grönt :-)

  
Nya pyjamasen som jag köpte på HM för 50 kr. Den är i storlek 80 och passa suveränt!!!